x
Denns webbplats använder cookies. Mer info. Det är ok
Article Image
Svaveldioxid och Sulfit

Svaveldioxid och sulfit kan tillsättas till livsmedel som konserveringsmedel. Överkänslighet mot sulfit kan förekomma hos personer som lider av astma. Det finns därför särskilda märkningskrav för svaveldioxid/sulfit i livsmedel.


Sulfit, svaveldioxid, svavelsyrlighet och dess salter, E nummer 220-224 respektive 226-228, kallas med ett gemensamt namn för sulfiter. I livsmedel används de som konserveringsmedel för att hämma tillväxt av bakterier och mögel. Sulfiter används också för att förhindra brunfärgning och har blekande effekt. Svaveldioxid finns naturligt i låga halter i lök och kål och kan bildas vid jäsning av vin och öl.

Sulfit är flyktigt och förflyktigas under lagring och vid upphettning. Överkänslighet mot sulfit kan förekomma hos personer som lider av astma. Sannolikheten att reagera på sulfit är större ju högre halter som finns i ett livsmedel.

Märkning
Innehåll av svaveldioxid och sulfit i livsmedel i koncentrationer över 10 mg/kg eller 10 mg/liter, uttryckt som svaveldioxid, måste alltid deklareras. Reglerna finns i Informationsförordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011).
Från den 13 december 2014 ska även restauranger, och andra som lagar mat som inte är färdigförpackad, kunna uppge om maten/drycken innehåller mer än 10 mg sulfit/kg (liter). Oftast är det i torkad frukt, vin och öl som sådana halter sulfit förekommer.



Källa: Livsmedelsverket - 2019-07

Scroll